Innovasjon Norge  samlade nyligen press och researrangörer för att berätta om hur man jobbar med hållbarhet i den norska besöksnäringen.

I Norge jobbar man mycket med att bibehålla och skapa en levande landsbygd varför de sociala och ekonomiska aspekterna på hållbarhet blir viktiga. Det gör också att turismen är viktig eftersom det är en näring som kanske mer än någon annan har förutsättningar att bidra.

Märkningen Baerekraftig Reisemål

Som ett hjälpmedel för destinationer i arbetet med hållbarhet började man 2012 arbetet med att bygga en struktur som har lett till märkningen ”Baerekraftig Reisemål”. Märkningen visar att man jobbar seriöst med hållbarhet och är snarare ett bevis på att man jobbar med en process, inte att man har nått fram till ett mål.

Märkningen är ett verktyg for att systematisera arbetet med hållbarhet på destinationer där turismen är pådrivare. Genom att kartlägga olika kriterier fördelade på de tre dimensionerna av hållbarhet (miljömässig, social och ekonomisk) signalerar destinationerna att de är igång med ett långsiktigt arbete för ökad hållbarhet. Märkningen är ett redskap for utveckling och destinationerna skall visa förbättring på sikt. Man får också tillgång till rådgivning, verktyg och finansiering.

Det är ett långsiktigt styrsystem som ska bistå destinationen med att jobba med teman som:

• Att få in turismen i planer och strategier, framför allt hos kommunerna
• Biologisk mångfald, bland annat med fokus på att minska turismens belastning
• Allmän tillgänglighet för alla grupper oavsett särskilda behov
• Värdeskapande på helårsbasis, att helt enkelt förlänga säsongerna

I arbetet ingår också att man skall besvara, ta fram åtgärder för och på sikt förbättra 42 kriterier och 104 indikatorer som sedan kontrolleras. Detta justeras också mot internationella krav från organisationen GSTC.

Överturismfrågan

Förutom att skapa ett målinriktat arbete med hållbarhet på destinationen är ett av syftena med arbetet är att motivera till ett tätare samarbete mellan kommun och näring. Det gör också destinationen starkare i dialogen kring problem/dilemman som klimatfrågor och överturism.

När det handlar om diskussionerna kring överturism är det viktigt med en dialog med invånarna på destinationerna och då kan detta vara till hjälp. I arbetet ingår nämligen just att göra dem som bor på orten/destinationen delaktiga.

När man nu har varit verksamma ett antal år har man sett flera goda effekter:

• Vässad utveckling av destinationer och företag
• Samlar bra åtgärder på destinationen
• Mer samarbete och kompetens i näringen
• Bättre samarbete mellan besöksnäringsföretag och kommun
• Förbättrat underlag för prioriteringar
• Förbättrat rykte och konkurrenskraft
• Bra underlag för vidare produktutveckling

I starten var fyra destinationer med och nu är man uppe tretton norska och även två svenska destinationer. De svenska är Sälen och Idre som en del i SITE destination, ett treårigt destinationsutvecklingsprojekt som avslutades 31/12 2018. I detta ingick förutom Sälen och Idre de norska destinationerna Trysil och Engerdal http://www.sitedestination.com/sv/.

Såhär jobbar de senast anslutna destinationerna

Som avslutning på presentationen hade man tagit med en panel med representanter från de fyra senast tillkomna destinationerna i märkningen Lysefjorden, Lungenfjord, Tromsö och Lillehammer. Frågor som togs upp här och som de fyra kunde berätta att man brottas med (eller gläds åt) är:

• Hur får man med alla aktörer?
• Terrängcykling (Stisykling) kräver samråd/samarbete med markägare
• Vem ska ta ansvar när det är gratis hela året?
• I Lillehammer är frågan om överturism aktuell med ”deltidsinvånare”/stugägare, framför allt i området Sjusjöen, som tycker att det är för hårt tryck med besökande skidturister.
• I Lysefjord har man haft en mycket snabb tillväxt med en ökning av antalet besökare till främst Predikstolen (en känd klippa högt över den underliggande fjorden) från 30.000 för några år sedan till 300.000 förra året.
• Man jobbar med invånarna för att få dem stolta över sin ort/hembygd/destination. Om de förstår att ett positivt bemötande och värdskap kan få de gäster som kommer att handla mer och kanske stanna längre, och heller inte nödvändigtvis bli fler, kan det bidra till ett livskraftigt företagande på orten som kan vara till gagn för de som bor där. Då är mycket vunnet, exempelvis genom att fler lokala företag kan överleva.
• Tromsö jobbar med mottot Tromsö Cares för att visa på gott värdskap. Här har man snabbkurser i värdskap för lokalbefolkningen och talar om att Visit Tromsö finns. Att visa att man bryr sig handlar också om insatser från det offentliga som att dimensionera och skylta för besökare.
• En fråga som kan skapa motstånd är att lokalbefolkningen kan känna att det kommer säsongsjobbare som tar jobb som de känner att de kunde ha fått istället. Då gäller det att visa att besöksnäringen också skapar fler jobb på helårsbasis.
• Lokal mat får ett lyft av turismen vilket ökar utbudet

Avslutningsvis kunde Lysefjorden berätta om ett ”positivt hinder” som bidrar till hållbarheten. Deras fjord har en bro över mynningen vilket gör att de stora kryssningsfartygen inte kan gå in där. Istället får gästerna/passagerarna fortsätta in i fjorden med mindre fartyg som drivs av lokala entreprenörer. Dessa är dessutom delvis, och på sikt helt, eldrivna.

Här kan ni läsa mer

• Text: Jakob Norrby
• Foto: Casper Tybjerg / Visitnorway.com